Sol, slö dag
i gräs, på filt med pain au chocolat
Tår testar sjön
Detta är inlägg 19 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.
Inlägg nr 18 i bloggutmaningen #blogg100 är något av ett nödrop.
I denna lilla franska by har vårt wifi valt att ignorera vår önskan till omvärldskontakt. I huset rör vi oss oroligt mellan rummen och tittar förhoppningsfullt titt som tätt på telefoner och datorer. Men icke.
Kanske får vi hjälp imorgon.
En bild gick inte alls att få med på denna skrala hjälplina.
En lite avslagen dag
rastlöst på sina håll.
Fåglarna för såklart ett väldans liv.
Men lillungen flyttar mest mellan soffan och sängen.
Prickig som en korv är hon, skrutten.
Detta är inlägg 17 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.
Funderade också på rubriken ”Jag vill tacka livet”
Kan låta banalt men nu är det så denna födelsedagskväll..
Överfylld av bakelser är jag
och framförallt av glädje
över platsen där jag står, bland familj, vänner
och fysiskt i Grez.
Tack alla! Tack!
Detta är inlägg 16 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.
Fullmånen hänger tung.
Spegeln är floden.
Imorgon är jag 40.
Detta är inlägg 15 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.
På stan med storungen. Möte med vänner i både min och ungens storlek under Eiffeltornet. Gått och gått.
Druckit kaffe, köpt målarduk.
Och som varje fransk människa precis satt igång morgondagens Bourgogne med ett glas rött.
= bra dag!
Detta är inlägg 14 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.
Vissa dagar är lite irriterade
trots att solen skiner, att du är i Frankrike
och du har tillgång till en ateljé.
Att känna sig irriterad under sådana förhållanden
gör en ju bara än mer förbannad.
Men så har jag en klok vän, ut och rör dig säger hon
Och istället för att knyta ihop i argtrasselnystan knöt jag på mig skorna.
Ut i den vackra, soliga, kvittriga kvällen och så några fotbollssparkar med barnen
och kvällen blev fin.
Detta är inlägg 13 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.
Livet är underbart.
Det är det ju
Fina ungar har jag, sambo, vänner
bra har jag det.
Och så är det Syrien, läs vad UNICEF har att säga om barnens situation där! Och stöd deras arbetet.
Det räcker med Syrien. Där är redan gränsen för länge sedan nådd,
hur förstår man?
I Spanien har man börjat förvilda tidigare bebodda områden,
bland korkekar i Salamancaprovinsen kan man nu se förvildade hästar beta och gamar stödmatas.
Det känns i sammanhanget mycket civiliserat.
Detta är inlägg 12 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.
Vad är det som händer, denna obehagliga glidning.
Vi står i en riktigt lerig slänt just nu.
Och det är banne mig dags att ta sig upp!
Nazism och rasism är inga varumärken
inget som behöver vägas upp av ett annat ord, en annan extrem åsikt för att balans ska infinnas.
Det är helt enkelt avskyvärt.
Oacceptabelt.
Det som händer får mig att skaka. Av obehag.
Skrik! Alla! Nej, stopp!
Det här går vi inte med på!
Och så Nils Horner, så sorgligt.
Jag vill inte stå i en lerig slänt
jag stå stadigt i leriga stövlar, känna tryggheten, värmen
lutad mot halsen på barndomens favorithäst.
Hämta andan och världen blir bättre.
Spontant vattenkrig.
Att hänga med familjen utan skola, arbetsplats eller förskola att gå till
är jättemysigt. Och ganska påfrestande inemellan.
Så igår var det dags att strukturera lite,
hur vill du, hur vill jag och hur får vi ihop det. Och så somnade vi nöjda och glada.
Och jag vaknade med migrän. Sådärja! Då tar du allt idag då, så planerar vi lite mer imorgon?