Sanna Levelius - Illustration | göteborg
illustration, visuell kommunikation, konst, bilder, teckning, pedagog, bildspråk, bildförståelse, kommunikationsmaterial
240
archive,paged,tag,tag-goteborg,tag-240,paged-2,tag-paged-2,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-1.6,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Vem bryr sig om förskolan?

På barnens förskola har de två avdelningar med 23 respektive 24 barn mellan 1 och 5 år.

Idag fick vi veta att till hösten planerar man att ta in ytterligare 7 barn.
Antalet barn ska alltså utökas från 47 till 54.
Enligt skolverket var genomsnittet i landet under 2011 per förskolegrupp 16,8 barn.

Varför ser det då ut såhär i Göteborg? Vem beslutar att förskolan inte ska prioriteras?
Vid tillfälle har ett antal föräldrar försökt ta upp frågan om hur övergripande beslut som gäller förskolan tas.
Hur ser diskussionerna inför dessa beslut ut? Vilka är närvarande? Finns pedagoger, barnpsykologer med?
Men det är alltid någon annan som är ansvarig. Någon annan som tar besluten eller inte tar dem.

Vi har fått svar att framöver ska barngrupperna minskas. Men när?
Och hur stora kan de bli innan dess?

Alla tjänar på att de barnen har det bra.
Detta är inget bra sätt att spara pengar på.

Förskolan borde vara en viktigt fråga i den politiska debatten.
Varför höjer ingen rösten för våra barn?

”7000 barn i stora förskolegrupper”, i GP.
”Förskolan får inte bli förvaring”, i Arbetet.

0

Ljust och fräscht

I Göteborg byggs nya förskolor, med inspiration av Reggio Emilia enligt de ansvariga.

Häromdagen var jag på besök på en av dessa nybyggen eftersom vår förskola ska husera där under ett halvår.
Det är ljust och fräscht.
Hemvisterna (avdelningarna) är relativt små. Men det är tänkt att barnen även ska vistas i ”mötesrum” som delas med förskolans övriga avdelningar. Mötesrummet har högt i tak, två våningar högt, med stora fönster. En bred trappa leder upp till en avsats/rum och avdelningarna på övervåning. Avsatsen har glasräcke för att få ljus från de stora fönstren och ge känsla av öppenhet och ljus.
Ljust och fräscht.
Men är det vad våra barn behöver och efterfrågar?
Här hemma byggs det ofta kojor, barnen älskar att krypa in i och under sängar, stolar, skåp.
Utrymmen där man kan dra sig undan, bygga, leka bara två eller några stycken tillsammans uppskattas mycket på förskolan där de vistas idag.

Efter rundvandringen diskuteras hur pedagogerna ska arbeta i de nya lokalerna. Hur ska man lösa frågor kring ljudvolym, säkerhet och logistik? Olika lösningar tas upp, skärmar, mjuka leksaker i rummet med räcke ner mot mötesplatsen, användning av gemensamma lokaler i mindre grupper. En av lösningarna är att inte vara i lokalerna utan ha ännu mer verksamhet utomhus.

Jag tycker det är bra att barnen ska vara ute. Men är det inte märkligt att det behövs som lösning när det finns en helt ny byggnad som borde vara bra att vistas i. Varför utgår man inte från barns behov när man planerar nya förskolor? Det är obegripligt.

Barn har skilda behov.
Men inget barn har behov av att behöva skapa relationer med fyra avdelningar (ca 80 barn) i stora mötesrum.
Inget barn har behov av att utsättas för onödiga risker.

Jag har skrivit om detta tidigare. Och kommer göra det igen.
Barnens behov måste stå i centrum!

Ljust och fräscht är bra.
Men mindre barngrupper, stimulerande miljö, möjlighet till lugn och ro är viktigt!

0