Sanna Levelius - Illustration | familj
illustration, visuell kommunikation, konst, bilder, teckning, pedagog, bildspråk, bildförståelse, kommunikationsmaterial
98
archive,tag,tag-familj,tag-98,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-1.6,wpb-js-composer js-comp-ver-7.3,vc_responsive
19 augusti, 2014 In illustration

Himlen gråter inte

utskik

Himlen gråter inte
den storbölar, vattnet formligen öser ner

Kanske är det för att
vapen säljer bättre när de testats i strid
eller för att vapenvilan mellan Gaza och Israel brutits ännu en gång.

Kanske är det för att
många inte ser något annat alternativ än att tigga pengar för överlevnad
eller för Syrien, Ukraina, Irak, överfyllda båtar i Medelhavet.

Vi klär oss i regnkläder och lämnar och hämtar barn
lagar middag och viker tvätt.

Älskar, har det bra, har våra egna konflikter
men ibland vill man göra som himlen.

0
24 juni, 2014 In illustration

Sju sorters blommor och en rödhake

Sju blommor och en rödhake

Det låg inte sju sorters blommor under min kudde
inte heller stod det en rödhake på vårt bord.

Men vi åkte traktorflak under mörka tungt hängande moln
vi åt sill, och jorå vi tog en nubbe.

Vi fikade vid en lövad stång
barnen fiskade i damm, kastade pil
innan regnet drev oss vidare.

Nu blir det bara mörkare säger en del
lite på skoj.
Men jag tänker att det är allt bra ändå.

Tycker du om bilden så går den att beställa här.
Och tack till bloggen ”kråkan, slottet & krusiduller” för inspiration till bilden!

0
24 maj, 2014 In illustration

Lördag

Tvätten och döden

Det samlar sig i veckorna
högarna
tvätt, ren och skitig

pappren
sakerna
de skitiga fönstren
plantor att plantera om

dammråttor såklart

Men med lite kaffe
bra musik
barn som leker ute
kan man ta det med jämnmod

I alla fall tvätten
Resten får nog samla sig ett tag till.

0
17 maj, 2014 In illustration

En dålig dag

Glad familj

Pannkakor, kaffe och bullar i ryggsäcken
en glad familj på väg

Vi glömmer kontanter till parkeringsautomaten
men en medbilist stannar och ger oss sin biljett

Glada barn skuttar fram på stigen
snart ser vi havet skymta mellan träden

Inga trötta ben utan vi går en bit
till en grön plätt med en varm klippa att luta sig mot hittas

Barnen leker, det fikas
vi sitter och njuter
solen glittrar i havet

Kvällen är varm (nåja)
det grillas och umgås med grannar

Vad tusan ritar man en sådan dag?!
när naturen och familjen och självaste tillvaron
inte lämnar något att klaga på, att förbättra
knappt kommentera

En riktigt dålig ritdag.

0
10 maj, 2014 In illustration

En lördag

sandvargen

Ett projekt,
denna bild,
som inte blev klart i kväll

men balkongen är skrubbad och trätrallen oljad
bra så.

Sprungit en runda
handlat en kasse mat.

Fixat med maten (men det var inte jag som gjorde allt)
klappat kinden på febrig unge.

Ätit, pratat, tillrättavisat
ångrat tillrättavisningen

ändå haft det riktigt bra.

Bilden, den får bli klar en annan dag.

0
13 april, 2014 In illustration

Farliga förväntningar

suraFaglar

Alltså förväntningar
så härligt det kan vara.
Kanske tänker man på en resa
eller kvällens middag

Ser fram emot
längtar

Eller
eller,
så tänker man
att denna lediga dag har jag tid
för mig, för barnen
Det kommer bli så härligt!
Och så glada alla kommer vara,
särskilt barnen, tänker man (kanske)

Man tänker att det kommer bli si
att det blir så. Alla nöjda!
Alla följer programmet som finns i ditt huvud,
dina förväntningar.

Så börjar det med att viljorna liksom vill olika
att den ena drar dit, och den andra hit
och den tredje är inte alls särskilt strålande

Dagen fortsätter slita åt olika håll, men alltid fel.
Och efteråt, vilka otacksamma.
Hade de bara följt planen,
Oj så bra det blivit.

Men var fanns då planen att följa,
i din skalle, svårläst.

Förväntningar behöver luft, vädras och delas.
Kommuniceras.
Då finns i alla fall förutsättningarna.

0
29 mars, 2014 In blogg100

Ålder

paddla
Den paddlande mannen på bilden har ingen koppling till texten.

Som sagt har jag fyllt 40
för inte särskilt länge sen

Så nu är jag det (ja, ett tag)
tänker att man väl är 40 fram till 43 i alla fall
tills man börjar bli 45
Och då är man i stort sett 50
tänker jag nu, då kanske det ändå mest känns som just 45

Så hur är det nu då?
Åldersdeprimerad?
En önskan om att vara yngre?
Är livet som jag önskar?

Alltså livet är ju som det är
ganska bra ändå (jag har tur).
Men klart att jag tänker
men mest kan jag nog önska att det varit som nu ännu tidigare.

Detta är inlägg 28 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, vilken innebär att ett blogginlägg om dagen ska göras under etthundra dagar. Följ mig gärna!
Här kan du se adresser till alla medverkande.

0