Om jag fick äta så mycket godis jag ville…
Tjuvlyssnar och ritar
Jag sitter och ritar och lyssnar på ungen och kompisens lek. En stor del av tiden pratar de om ”reglerna” genom att säga saker som ”jag hade en knapp på armen som var förtrollad” eller ”här kunde vi äta hur mycket godis som vi ville”. Jag misstänker att mycket av dessa är önskedrömmar, att ha tillgång till oändligt med godis eller få stanna uppe hur länge man vill, saker som annars kontrolleras av vuxna.
Lek som barnen
Det får mig att sitta och fundera på hur jag och vänner hade låtit i en liknande lek, jag hade kanske sagt ”detta är en fantastisk studio med härligt ljus och allt material du kan tänka dig” eller ”för oss är det inget problem att hitta på goda middagar varje dag utan bara roligt”. Prova själv, det är roligt! Jag fick en del nya tankar och ska faktiskt testa att göra det tillsammans med någon av mina vänner också. Det kan vara bra att säga de där önskningarna högt ibland, även om man inte tror (eller vet) att de kommer att infrias just nu. Att våga önska stort och säga det högt kan ibland ge nya idéer och skapa nya vägar.