Ljust och fräscht

I Göteborg byggs nya förskolor, med inspiration av Reggio Emilia enligt de ansvariga.

Häromdagen var jag på besök på en av dessa nybyggen eftersom vår förskola ska husera där under ett halvår.
Det är ljust och fräscht.
Hemvisterna (avdelningarna) är relativt små. Men det är tänkt att barnen även ska vistas i ”mötesrum” som delas med förskolans övriga avdelningar. Mötesrummet har högt i tak, två våningar högt, med stora fönster. En bred trappa leder upp till en avsats/rum och avdelningarna på övervåning. Avsatsen har glasräcke för att få ljus från de stora fönstren och ge känsla av öppenhet och ljus.
Ljust och fräscht.
Men är det vad våra barn behöver och efterfrågar?
Här hemma byggs det ofta kojor, barnen älskar att krypa in i och under sängar, stolar, skåp.
Utrymmen där man kan dra sig undan, bygga, leka bara två eller några stycken tillsammans uppskattas mycket på förskolan där de vistas idag.

Efter rundvandringen diskuteras hur pedagogerna ska arbeta i de nya lokalerna. Hur ska man lösa frågor kring ljudvolym, säkerhet och logistik? Olika lösningar tas upp, skärmar, mjuka leksaker i rummet med räcke ner mot mötesplatsen, användning av gemensamma lokaler i mindre grupper. En av lösningarna är att inte vara i lokalerna utan ha ännu mer verksamhet utomhus.

Jag tycker det är bra att barnen ska vara ute. Men är det inte märkligt att det behövs som lösning när det finns en helt ny byggnad som borde vara bra att vistas i. Varför utgår man inte från barns behov när man planerar nya förskolor? Det är obegripligt.

Barn har skilda behov.
Men inget barn har behov av att behöva skapa relationer med fyra avdelningar (ca 80 barn) i stora mötesrum.
Inget barn har behov av att utsättas för onödiga risker.

Jag har skrivit om detta tidigare. Och kommer göra det igen.
Barnens behov måste stå i centrum!

Ljust och fräscht är bra.
Men mindre barngrupper, stimulerande miljö, möjlighet till lugn och ro är viktigt!